Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Rapport: Bättre framtid med nekad sjukpenning

Rapport: Bättre framtid med nekad sjukpenning

Sjukförsäkringen Sjukskrivna som nekades sjukpenning fick mindre sjukfrånvaro och tjänade mer än de som fick den beviljad – tre år efter beslutet . Det skriver Riksrevisionen i en ny rapport, som också visar att personernas hälsa inte påverkades av nekad sjukpenning.
13 dec 2016

Sjukfrånvaron har länge varit på uppgång i Sverige. Sex år i rad har den stigit – vilket också har lett till en fördubbling av kostnaderna sedan 2010.

Men att få sjukpenning beviljad kan ligga den sjukskrivne till last på flera sätt, enligt Riksrevisionens nya rapport ”Är sjukskrivning bra för hälsan?” som publicerades på tisdagen.

I rapporten har Riksrevisionen jämfört 5000 sjukskrivningar under perioden 2009-2012 där de sjukskrivna ansökt om att få fortsatt sjukskrivning men fått avslag. Och därefter begärt en omprövning av beslutet. Både fysiska och psykiska diagnoser ingick i studien.

– Det här är folk som varit sjukskrivna i en tid och de har ansökt om en fortsättning av sjukskrivningen och alla har då blivit nekade. De har därefter ansökt om en omprövning av ärendet, säger Pathric Hägglund, projektledare.

Födelsedagen påverkade rätt till sjukpenning

Det som framför allt avgjorde huruvida man fick lov att fortsätta vara sjukskriven när omprövningen avgjordes var vilket datum man var född. Närmare bestämt hur tidigt eller sent i månaden. Anledningen: det var så prövningsorten bestämdes, och besluten skiljer sig stort beroende på var någonstans ärendet prövas – även när ärendena i sig är likvärdiga.

– Skillnaden beror på att det finns ett stort bedömningsutrymme i sjukförsäkringen så det kommer vara så att handläggare ibland fattar olika beslut i helt identiska ärenden. Det är så det fungerar.

De som prövades i Stockholm fick i betydligt högre grad sjukpenningen indragen än de som var födda utanför huvudstaden.

”I Stockholm var man mer strikt i sina bedömningar”

– Om man var född tidigt i månaden så fick man sitt ärende prövat i Stockholm och var man född sent i månaden, mellan den 16-31, då hamnade man i antingen i Göteborg, Norrköping eller Jönköping, säger Pathric Hägglund.

– I Stockholm var man mer strikt i sina bedömningar så det var en lägre andel som fick rätt i sin omprövning, det var ungefär 7 procent, medan om man var född sent i månaden och hamnade utanför Stockholm var sannolikheten 12 procent.

Sjukskrivna fick det bättre efter avslag

Skillnaden gjorde det möjligt för studieförfattarna att dra slutsatser om hur nekandet av sjukpenningen påverkade människors framtida levnadsvillkor upp till tre år efter beslutet.

– Det är en systematisk och väldigt tydlig skillnad mellan grupperna som man kan använda för att mäta effekterna av att bli nekad jämfört med att inte bli det; i grunden har man helt jämförbara personer eftersom det är slumpen som avgör när i månaden man är född, säger Pathric Hägglund.

Och det visade sig att det kanske var de som nekades fortsatt sjukskrivning som drog det längsta strået trots allt. De som fick sjukpenningen indragen klarade sig på många sätt bättre än gruppen som fick rätt hos Försäkringskassan. Dels blev deras arbetsinkomst högre – och dels minskade deras efterföljande sjukfrånvaro. Även samhället gjorde vinster i form av besparingar i sjukförsäkringen som uppgick till 140 000 kronor per person under treårsperioden.

”De som beviljades sjukskrivning hade 40 procent högre risk att inom en treårsperiod ha det som förut kallades förtidspension”

Däremot gav resultaten inget stöd för att nekandet av sjukpenning skulle göra någon sjukare – några skillnader i vård eller läkemedelskonsumtion uppstod inte efter att sjukpenningen drogs in. Inte heller dödligheten ökade.

– Slutsatsen är att det finns risker med sjukskrivningen. Sjukförsäkringen har fungerat inlåsande för de som fick sjukpenning beviljad. Flera av de som nekades kom ju tillbaka till arbetslivet, både på kort och lång sikt. Det är den slutsats vi kan dra. Det och att nekandet inte hade några effekter, i genomsnitt, på hälsan, säger Pathric Hägglund.

Det är en viktig kunskap, enligt Pathric Hägglund, för att läkare och Försäkringskassans handläggare inte ska ”överdriva” hälsorisker med att inte sjukskriva sig.

Ökade risken att hamna utanför arbetsmarknaden

– Det finns en väldigt stor osäkerhet i bedömningen av arbetsförmåga och det finns mycket forskning som visar att sjukfrånvaro påverkas av många andra faktorer än bara arbetsförmåga; exempelvis regelverkets utformning och ersättningsnivåer och normer i samhället kring sjukskrivning, säger Pathric Hägglund.

– Det här är en viktig kunskap att ha, man måste vara medveten om sjukskrivningarnas risker också. Läkarna och Försäkringskassans handläggare bör vara medvetna om de baksidor som finns med sjukskrivningarna så man inte överdriver hälsoriskerna med att inte sjukskriva sig.

De som fick fortsatt sjukskrivning löpte också betydligt högre risk att hamna utanför arbetsmarknaden.

– De som beviljades sjukskrivning hade 40 procent högre risk att inom en treårsperiod ha det som förut kallades förtidspension, sjuk- och aktivitetsersättning, säger Pathric Hägglund.

Andra skillnader som framkom i rapporten var att utrikesfödda hade något sämre chans att få rätt i omprövningen än svenskfödda. Även högt utbildade var gynnade. Män och kvinnor hade dock nästan lika stor chans att bli beviljade fortsatt sjukskrivning; däremot drabbades män mindre av att prövas i Stockholm än vad kvinnor gjorde.

13 dec 2016
Visa artikelns 6 kommentarer
Kommentera
  1. Av Erik Arnberg 14 dec 2016:

    Förutsätter att de som fick ett nekande på sin ersättning egentligen hade arbetsförmåga som inte togs tillvara i sin rehab, så utan att ha sett hela materialet så tolkar jag att det är bättre att inte vara så sjuk än att vara det. Och att rehabprocessen är viktigare än den enskilda bedömningen av rätt till ersättning. Ingen raketforskning direkt.

  2. Av Timo 15 dec 2016:

    Märkliga slutsatser man drar! Att en nekad försäkring skulle bidra till ökad inkomst. Man har helt fel infallsvinkel till varför försäkringen finns! Den är en garant för att man under en sjukdomsperiod inte ska tvingas från hus och hem och att man har en viss garanterad inkomst under denna tid. En nekad sjukförsäkring gör ingen frisk! Tvärtom blir en nekad sjukförsäkring en belastning för den sjuke, som ju redan befinner sig i en svår situation. Genom att förlora en inkomst gör det omöjligt att genomgå rehabilitering, vilket betyder att sjukdomstiden förlängs och i vissa fall kan betyda att den sjuke inte kommer tillbaka i arbete. Det kostar att vara sjuk. Resorna kostar, medicinerna kostar, läkarbesöken kostar. Visst sjunker kostnaderna när man når olika gränser för belopp, men då har redan den med låg inkomst förbrukat sina reserver.

  3. Av Therese 16 dec 2016:

    Jaha vilken fantastisk rapport.
    Om man inte faller under rätten att få förlängd sjukskrivning är man friskare. Dvs är man inte sjuk är man arbetsför. Tror min unge i skolår 4 skulle komma fram till det. Knappast häpnadsväckande.

    Det känns ju betryggande också att ingen hann dö under de tre år man studerat. Det hade ju känts jobbigt.

    Jag undrar däremot om riksrevisionen förstår sitt uppdrag?
    Man bör väl snarare granska att en rättighetslagstiftning verkligen efterlevs, snarare än att ge sig in i en tveksam ”rapportskrivining” men än mer tveksamma teorier och slutsatser kring en rättighetslagstiftning.

  4. Av KH 16 dec 2016:

    Otroligt. Hur kan en sån här ”rapport” ens läggas fram?
    Se professorns sågning här:

    http://www.arbetsvarlden.se/forskaren-faller-nastan-av-stolen-av-riksrevisionens-slutsatser/

    • Av Tobias 16 dec 2016:

      Hur kan en myndighet ges tolkningsrätt till en lag som ska skydda medborgarnas intressen av de försäkringar de själva har tvingats betala för.
      Bevisbördan borde vara precis tvärtom då folket är kunden i det här fallet.

      Om jag placerar pengar i en bank pga en lag kan de inte enväldigt bestämma avkastningen, eller hur. Marknaden gör detta relaterat till riskexponering och val av placering över tid, lite som ppm systemet. Vem har gett lagligt stöd för försäkringskassan i ett direktiv att inte följa den lagstadgade praxis som redan är betald?
      Menar staten att sjuktalen minskar pga lagtrots som innebär att godtyckligt behandla de svagaste i samhället som mindre värda är det ett brott mot FNs stadgar.

      Ett alternativ är att många istället tecknar en privat försäkring och får den hjälp vi faktiskt har rätt till enligt lag.
      Eftersom alla som inte behärskar svenska har rätt till tolk, borde rimligtvis alla långtidssjuka ges hjälp med juridiskt ombud för att tolka Försäkringskassans beslut och handlande. Eftersom det annars blir en diskriminering av alla som inte orkar, kan eller vet vad de ska göra. Det juridiska ombudet tolkar då innebörden och ger alternativ till svar vilket idag är omöjligt för en lekman.

      En myndighet som i organiserad form bryter mot samhällskontraktet är samhällsfientlig och riskerar att väsentligt skada landet.
      Vad jag vet är det lagbrott som ger fängelse.

  5. Av EimtJag heter 5 nov 2017:

    Åsså var det det där igen…..Det finns lögn, förbannad lögn, och statistik. Ungefär som när sjukskrivningen går ner enligt regeringen…..när det beror på att sjuka nekas ersättning ifrån Försäkringskassan. Man blir så trött över dumheter ?Min kommentar

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan