Rapport: Bättre framtid med nekad sjukpenning

Rapport: Bättre framtid med nekad sjukpenning

Sjukförsäkringen Sjukskrivna som nekades sjukpenning fick mindre sjukfrånvaro och tjänade mer än de som fick den beviljad – tre år efter beslutet . Det skriver Riksrevisionen i en ny rapport, som också visar att personernas hälsa inte påverkades av nekad sjukpenning.
13 dec 2016

Sjukfrånvaron har länge varit på uppgång i Sverige. Sex år i rad har den stigit – vilket också har lett till en fördubbling av kostnaderna sedan 2010.

Men att få sjukpenning beviljad kan ligga den sjukskrivne till last på flera sätt, enligt Riksrevisionens nya rapport ”Är sjukskrivning bra för hälsan?” som publicerades på tisdagen.

I rapporten har Riksrevisionen jämfört 5000 sjukskrivningar under perioden 2009-2012 där de sjukskrivna ansökt om att få fortsatt sjukskrivning men fått avslag. Och därefter begärt en omprövning av beslutet. Både fysiska och psykiska diagnoser ingick i studien.

– Det här är folk som varit sjukskrivna i en tid och de har ansökt om en fortsättning av sjukskrivningen och alla har då blivit nekade. De har därefter ansökt om en omprövning av ärendet, säger Pathric Hägglund, projektledare.

Födelsedagen påverkade rätt till sjukpenning

Det som framför allt avgjorde huruvida man fick lov att fortsätta vara sjukskriven när omprövningen avgjordes var vilket datum man var född. Närmare bestämt hur tidigt eller sent i månaden. Anledningen: det var så prövningsorten bestämdes, och besluten skiljer sig stort beroende på var någonstans ärendet prövas – även när ärendena i sig är likvärdiga.

– Skillnaden beror på att det finns ett stort bedömningsutrymme i sjukförsäkringen så det kommer vara så att handläggare ibland fattar olika beslut i helt identiska ärenden. Det är så det fungerar.

De som prövades i Stockholm fick i betydligt högre grad sjukpenningen indragen än de som var födda utanför huvudstaden.

”I Stockholm var man mer strikt i sina bedömningar”

– Om man var född tidigt i månaden så fick man sitt ärende prövat i Stockholm och var man född sent i månaden, mellan den 16-31, då hamnade man i antingen i Göteborg, Norrköping eller Jönköping, säger Pathric Hägglund.

– I Stockholm var man mer strikt i sina bedömningar så det var en lägre andel som fick rätt i sin omprövning, det var ungefär 7 procent, medan om man var född sent i månaden och hamnade utanför Stockholm var sannolikheten 12 procent.

Sjukskrivna fick det bättre efter avslag

Skillnaden gjorde det möjligt för studieförfattarna att dra slutsatser om hur nekandet av sjukpenningen påverkade människors framtida levnadsvillkor upp till tre år efter beslutet.

– Det är en systematisk och väldigt tydlig skillnad mellan grupperna som man kan använda för att mäta effekterna av att bli nekad jämfört med att inte bli det; i grunden har man helt jämförbara personer eftersom det är slumpen som avgör när i månaden man är född, säger Pathric Hägglund.

Och det visade sig att det kanske var de som nekades fortsatt sjukskrivning som drog det längsta strået trots allt. De som fick sjukpenningen indragen klarade sig på många sätt bättre än gruppen som fick rätt hos Försäkringskassan. Dels blev deras arbetsinkomst högre – och dels minskade deras efterföljande sjukfrånvaro. Även samhället gjorde vinster i form av besparingar i sjukförsäkringen som uppgick till 140 000 kronor per person under treårsperioden.

”De som beviljades sjukskrivning hade 40 procent högre risk att inom en treårsperiod ha det som förut kallades förtidspension”

Däremot gav resultaten inget stöd för att nekandet av sjukpenning skulle göra någon sjukare – några skillnader i vård eller läkemedelskonsumtion uppstod inte efter att sjukpenningen drogs in. Inte heller dödligheten ökade.

– Slutsatsen är att det finns risker med sjukskrivningen. Sjukförsäkringen har fungerat inlåsande för de som fick sjukpenning beviljad. Flera av de som nekades kom ju tillbaka till arbetslivet, både på kort och lång sikt. Det är den slutsats vi kan dra. Det och att nekandet inte hade några effekter, i genomsnitt, på hälsan, säger Pathric Hägglund.

Det är en viktig kunskap, enligt Pathric Hägglund, för att läkare och Försäkringskassans handläggare inte ska ”överdriva” hälsorisker med att inte sjukskriva sig.

Ökade risken att hamna utanför arbetsmarknaden

– Det finns en väldigt stor osäkerhet i bedömningen av arbetsförmåga och det finns mycket forskning som visar att sjukfrånvaro påverkas av många andra faktorer än bara arbetsförmåga; exempelvis regelverkets utformning och ersättningsnivåer och normer i samhället kring sjukskrivning, säger Pathric Hägglund.

– Det här är en viktig kunskap att ha, man måste vara medveten om sjukskrivningarnas risker också. Läkarna och Försäkringskassans handläggare bör vara medvetna om de baksidor som finns med sjukskrivningarna så man inte överdriver hälsoriskerna med att inte sjukskriva sig.

De som fick fortsatt sjukskrivning löpte också betydligt högre risk att hamna utanför arbetsmarknaden.

– De som beviljades sjukskrivning hade 40 procent högre risk att inom en treårsperiod ha det som förut kallades förtidspension, sjuk- och aktivitetsersättning, säger Pathric Hägglund.

Andra skillnader som framkom i rapporten var att utrikesfödda hade något sämre chans att få rätt i omprövningen än svenskfödda. Även högt utbildade var gynnade. Män och kvinnor hade dock nästan lika stor chans att bli beviljade fortsatt sjukskrivning; däremot drabbades män mindre av att prövas i Stockholm än vad kvinnor gjorde.

13 dec 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan