– Vitsen med lagstiftningen är att vi vill att man ska slå larm när det gäller allvarliga missförhållanden. Regeringens avsikt är helt enkelt att fler missförhållanden ska komma fram i ljuset, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).
En utredning av ett utökat skydd för visselblåsare tillsattes redan i början av 2013, av den förra regeringen. Syftet är att den som anmäler oegentligheter på sin arbetsplats inte bara ska vara skyddad från att bli uppsagd eller avskedad. Den ska inte heller kunna bli utsatt för trakasserier eller missgynnas genom att till exempel inte få förlängt vikariat eller en befordran på grund av anmälan.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Foto Kristian Pohl/Regeringskansliet.
Lagen som nu föreslås ska komplettera redan befintliga lagar, såsom meddelarfriheten. Den ska gälla alla anställda på arbetsmarknaden, oavsett om du arbetar privat eller offentligt. Den gäller även de som arbetar för bemanningsföretag, som nu ska ha rätt att undgå repressalier om de slår larm om missförhållanden hos inhyraren, alltså den arbetsplats där de utför sitt arbete.
Lagen gäller endast larm om allvarliga missförhållanden, det vill säga brott med fängelse i straffskalan.
Ett larm till facket räknas som internt larm
Enligt lagförslaget ska du i regel alltid först slå larm internt, antingen till din chef eller till din fackliga organisation.
– Det är normalt att hämta stöd från sin fackliga organisation i hur man bör gå vidare och hur man ska agera när man misstänker allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. Därför jämställs ett larm till arbetstagarorganisationen med ett internt larm, säger Ylva Johansson.
För att av skyddas av lagen om du slår larm externt måste du ha fog för ditt påstående, det ska alltså normalt sett inte bara vara en misstanke om allvarliga missförhållanden, utan det ska gå att bevisa.
Du ska också ha först ha slagit larm internt. Undantaget är i de fall det finns skäl att tro att bevis kommer att förstöras vid ett internt larm, eller om personen du ska slå larm till internt också är den som står bakom missförhållandena.
Bevisbördan på att eventuella missgynnanden inte beror på visselblåsande ligger på arbetsgivaren.
– Om man har slagit larm och sedan blivit utsatt för repressalier så är det arbetsgivaren som ska visa att det inte har berott på att man slog larm. Det är samma typ av bevisregel som finns i diskrimineringslagen, säger Ylva Johansson.
Lise Donovan, TCO
Kan fortfarande vara svårt att våga anmäla
I början av året gjorde Lagrådet en översyn av förslaget och framförde då viss kritik, bland annat eftersom lagen endast omfattar just allvarliga missförhållanden. Även brott som inte har fängelse i straffskalan borde kunna komma fram i ljuset. Samma kritik har framförts av bland andra TCO, som befarar att det kommer leda till att många fortfarande inte kommer att våga slå larm.
– Arbetsplatser mår bra av ett klimat som gör att medarbetare vågar framföra kritik. Att tryggt kunna påtala missförhållanden så att man kan komma tillrätta med problemen är en värdefull tillgång i både arbetslivet och samhället i stort. Det skydd som finns i dag för visselblåsare är inte tillräckligt. Frågan är om det i praktiken blir någon större skillnad med den nya lagen. Jag hoppas det, säger Lise Donovan, chefsjurist på TCO.
Själva propositionen kommer att tillkännages inom kort.