Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Arbetsmiljöforskare: Enbart visir skyddar inte mot covid-19 Forskarna Maria Albin och Mats Bohgard anser att enbart visir inte räcker inte vården av covid-19 patienter. Munskydd bör också alltid användas i nära kontakt. Foto: Magnus Andersson, TT.

Arbetsmiljöforskare: Enbart visir skyddar inte mot covid-19

Munskyddsdebatten Visir räcker inte som skydd i vården av covid-19-patienter. Det menar två svenska arbetsmiljöforskare, som anser att FHM behöver ändra sin rekommendation.
−Jag har svårt att se hur man skulle kunna ställa lägre krav än munskydd och visir i nära kontakt med smittade personer, säger Maria Albin, professor på KI.
25 maj 2020

Folkhälsomyndighetens ändrade rekommendation kring användningen personalens användning av andningsmask/munskydd vid fall av covid-19 inom vanliga vård och omsorg mitt i pandemin, har fått stor uppmärksamhet.

Den tidigare riktlinjen innebar att andningsskydd av viss klass alltid skulle bäras ihop med visir i vård av patienter med covid-19. Den baserades på kunskap kring coronavirusen Sars och Mers, uppger Johan Struwe, medicinskt sakkunnig och utredare på FHM.

Men den 30 mars beslutade FHMs generaldirektör och berörda avdelningschefer att ändra rekommendationen ifråga om det nya coronaviruset Sarscov2. Sedan dess gäller att: ”Om visir vid riskbedömning inte bedöms helt skydda mot stänk mot munnen kombineras det med munskydd.”

Arbetsmiljöverkets medicinskt sakkunniga var en av dem som invände och ansåg att droppar kan smita in under visiret vid vård på nära håll och att munskydd alltid bör användas under visiret.

De menar att arbetsmiljöskyddet värnar individen, medan Folkhälsomyndigheten bedömer smittspridning utifrån ett populationsperspektiv.


Personal förbereder sig inför att ta covid-19-test tas i ett tält utanför Skånes Universitetssjukhus i Lund-
Foto: Johan Nilsson / TT

Mejl som Arbetsvärlden tagit del av visar dock att Folkhälsomyndigheten också får olika synpunkter från bland annat smittskydds- och hygienläkare, allmänspecialister och bransch- och arbetsgivarorganisationen SKR, Sveriges kommuner och landsting.

Svårt att tänka sig lägre säkerhetsnivå

Men Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin på Karolinska institutet, som sedan 80-talet arbetat inom forskningsområdet, anser att den ändrade rekommendationen innebär ett för svagt skydd.

− Om man utgår från en situation där en patient misstänks ha eller har covid-19, och det inte finns andra åtgärder som minskar smittrisken, har jag svårt att se att man skulle kunna hålla en säkerhetsnivå som är lägre än munskydd och visir, säger hon.

Hon får stöd av Mats Bohgard, seniorprofessor vid Lunds universitet, som jobbat med luftföroreningsproblematik och aerosolfysik sedan 1975,

− Tänk dig en situation där du ska mata en dement människa som hostar och harklar sig och sätter i halsen. Om den personen är smittad så ser jag den personen som en stark aerosol- och droppkälla, säger han.

De hänvisar också till bland andra den brittiske arbetsmiljöforskaren John Cherrie, vid Institutet för arbetsmedicin, IOM, i Edinburgh som förespråkar andningsskydd av FFP3-klass (munskydd med filter) och visir.

Men Johan Struwe försvarar Folkhälsomyndighetens beslut. Han uppger att FHM bland annat utgått ifrån en skrivning i ett dokument från WHO från den 29 mars, där det står att det nya viruset ”primärt” är en dropp- och kontaktsmitta.

− I första hand är det ju dropp- och kontaktsmitta och inte aerosoler, och då är ju bedömningen att visir kan vara tillräckligt och beroende på vad som görs används munskydd samtidigt. Men det är samtidigt svårt för oss att förutsäga alla situationer därför är den lokala riskbedömningen viktig, säger Johan Struwe.

Men WHO påpekar också att det finns osäkerheter ifråga om smittvägarna, varför använder ni er inte av en försiktighetsprincip?

− Vi måste återigen sätta allt i ett i sammanhang och det beror på den analys som bland annat WHO gör.

Enligt Johan Struwe följer FHM kunskapsläget och ser löpande över sin riktlinje.

Men redan den 19 mars kom WHO med riktlinjer för vårdpersonal som anger att munskydd och visir alltid ska användas i rum där covid-19-patienter vårdas. Det gäller fortfarande.

Trots det håller FHM fast vid sin rekommendation, ett tag till.

− För närvarande väntar vi oss inte någon avgörande ändring i sak, däremot funderar vi på om det kanske ska vara tydligare på något sätt.

Ingen klar gräns mellan dropp- och aerosolsmitta

Men enligt Mats Bohgard, existerar det egentligen ingen klar gräns mellan dropp- och aerosolsmitta − mellan ”droppar” och ”aerosolpartiklar” i strikt aerosolfysikalisk mening.

−  Alla partiklar som är suspenderade i luft kan bli (eller är) aerosolpartiklar. När droppar hamnar i luften kommer de successivt torka och bli mindre och mindre. Och det finns ingen skarp gräns när droppar övergår till aerosolpartiklar.

− Man kan få in droppar i mun eller ögon oavsett om de är små eller stora och därför skulle jag känna mig mindre säker om jag inte hade munskydd, tillägger han.

”Inte nått vård och omsorg”

Mats Bohgard och Maria Albin tycker sig notera en skillnad i perspektiv här.  De menar att arbetsmiljöskyddet mer värnar individen, medan Folkhälsomyndigheten bedömer smittspridning utifrån ett populationsperspektiv.

− Att hantera frågor om personlig skyddsutrustning är en gammal och välprövad tradition inom arbetarskyddet exempelvis inom industrin. Där finns mängder med kunskap hur man säkerställer skyddet via mätningar och fastställda gränsvärden men liknande standarder har ännu inte nått vård och omsorg, säger Mats Bohgard.

Men att Folkhälsomyndigheten inte skulle se till individer tillbakavisar Johan Struwe.

− Nej så är det inte alls utan det här är en resa när det gäller kunskap och det kommer olika studier hela tiden.

Vilken mängd virus som inuti aerosolpartiklar kan framkalla en covid-19-infektion hos en annan människa tycks dock ännu vara oklart, samtidigt som viruset kan vara mycket smittsamt.

Men evidensen för att det nya coronaviruset sprids via aerosoler vid nära kontakter eller i trånga utrymmen är på väg att stärkas, uppger New York Times, efter att en ny studie publicerats i det amerikanska vetenskapsmagasinet PNAS.  Enligt denna kan små aerosoldroppar hänga kvar i luften i upp till 14 minuter efter att någon talat högt.

Såväl Vårdförbundet som fackförbundet Kommunal anser att WHO:s mer försiktiga riktlinjer ska gälla för att skydda anställda från smitta. Vårdförbundets presschef Anna Olsson hänvisar till rekommendationer från WHO, daterade den 6 april, där munskydd under visiret är regel.

”Uppjagad debatt”

Magnus Svartengren, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset, kallar debatten om munskydd ”uppjagad” och stöder FHM:s linje men påpekar att man ”i den bästa av världar borde använda det bästa skyddet”. Liksom FHM menar han att dropp- och kontaktsmitta är viktigare smittvägar än aerosoler.

”Fokus på munskydd gör att man kan få för sig att bara man använder munskydd av rätt sort så blir allt bra! Tänk om personalen får för sig att nu är de skyddade”, skriver han i mejl till Arbetsvärlden.

Det är inget argument mot att medlemmarna inte ska få lov att använda munskydd. Absolut inte.

Eva-Marie Larsson, ombudsman på Kommunal, är dock också högst tveksam till påståendet att undersköterskor skulle riskera att glömma basala hygienregler, enbart för att de tar på sig ett munskydd.

− Det är inget argument mot att medlemmarna inte ska få lov att använda munskydd. Absolut inte, säger hon.

25 maj 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.