Facken inom Industrin presenterade på måndagen sina krav i avtalsrörelsen. De fem förbunden Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, GS-facket och Livs är eniga om en plattform och kräver 3 procent i lönehöjningar för 2020.
Utöver det vill man se en låglönesatsning bland arbetare, en granskning av föräldraledigas löner samt en introduktion beträffande säkerhetsrisker för nya anställda och att arbetsgivare tar större rehabiliteringsansvar.
En del av löneutrymmet ska samtidigt kunna användas för att göra en ny avsättning till deltids- eller flexpensioner.
Det här är en väl avvägd nivå som inte hotar svensk konkurrenskraft
Även de tolv LO-förbund som samordnar sig i avtalsrörelsen framförde på måndagen liknande krav ifråga om lönerna nästa år.
– 3 procent plus en låglönesatsning kommer att ge våra medlemmar mer i plånboken, särskilt till branscher med låga löner och en hög andel kvinnor. Dessutom har vi enats om att lägstalönerna i avtalen följer med. Det här är en väl avvägd nivå som inte hotar svensk konkurrenskraft, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson om förbundens krav.
Har varit historiskt låga
Enligt Konjunkturinstitutets, KI:s, lönebildningsrapport har arbetstagarnas löner under den senaste treåriga avtalsperioden varit historiskt låga. Det nuvarande avtalet innebär årliga löneökningar 2017-2019 på 2 procent och 0,5 procent i pensionsavsättning. Sammanlagt 6,5 procent.
KI bedömer att ett löneutrymme framöver på mellan 3 och 3,5 procent är förenligt med inflationsmålet.
Om det hålls och vi går i mål med våra löneförhandlingar så blir det ju runt 1 procent
Facken har som mål är att träffa avtal om reallöneökningar för sina medlemmar.
Hur stora kan de reella löneökningarna bli?
–Ja, nu ställer vi ett löneökningskrav på 3 procent och inflationsmålet är 2 procent så om det hålls och vi går i mål med våra löneförhandlingar så blir det ju runt 1 procent. Men vi ska ju förhandla först också och vad den reella inflationen blir vet vi inte, säger Martin Linder, förbundsordförande för Unionen. Han noterar att deras utgångspunkt är ett ettårigt avtal.
– Utifrån vad förhandlingarna ger får vi se vad det finns för andra löptider.
…det finns utrymme för ökad tillväxt framöver
Samtidigt hänger avtalsutvecklingen på hur det går i omvärlden, eftersom svensk industri till 90 procent är exportberoende. Här har facken och arbetsgivarna olika syn på hur prognoserna ser ut.
Unionens Martin Linder uppger att tillväxten ser ut att ”dämpas något i år och nästa år”.
– Men det finns utrymme för ökad tillväxt framöver.
Industriarbetsgivarna liksom Ikem, Innovations- och kemiarbetsgivarna, målar en annan, mer dyster bild av läget i världsekonomin, och jämför med fackens utgångsbud i förra avtalsrörelsen som låg på 2,8 procent.
– Vi är förvånade att man talar om att höja löneökningstakten, menar Jonas Hagelqvist, vd för Ikem.
Löneökningar på 3 procent, inklusive en låglönesatsning är helt orealistiskt
Per Hidesten är vd för Industriarbetsgivarna:
– Det är ju en allvarlig situation. Löneökningar på 3 procent, inklusive en låglönesatsning är helt orealistiskt, säger han.
Svensk produktiviteten är för låg och kostnaden för arbetskraften i Sverige är för hög i internationell jämförelse, anser de, och pekar också på utmaningar som höjda tullar och brexit.
Det finns dämpade ekonomiska förväntningar bland inköpschefer inom flera basnäringar, inte minst inom stålindustrin, och det pratas om permitteringar i vissa branscher, varnar de.
Vad Per Hidesten och Jonas Hagelqvist anser vara en rimlig lönehöjning vill man i dagsläget inte svara på. De kommer att växla yrkanden med facken i december och därefter inleds avtalsförhandlingarna.
I sin gemensamma plattform konstaterar facken att flera statliga initiativ kan påverka avtalsrörelsen 2020. Som exempelvis förslagen om att ändra arbetsrätten i januariavtalet, förslaget om att inhyrda i bemanningsföretag och anställda i företag som inte använder kollektivavtal och höjningen av pensionsåldern.
Hur kan las-utredningen komma att påverka avtalsrörelsen?
– Det är svårt att säga men man kan konstatera att det förs en förhandling som parterna sitter i i olika konstellationer, i princip samtidigt som vi ska driva en avtalsrörelse. Men nu har vi fokus på de krav som vi ställt här, säger Martin Linder.