”Arbetsgivarna måste ta ansvar” – 13 av 21 regioner i Sverige styrs av högern och där har man i åratal prioriterat skattesänkningar, det tycker inte jag duger om vi vill ha världens bästa sjukvård, säger högskoleminister Matilda Ernkrans (S). Foto: Amir Nabizadeh / TT

”Arbetsgivarna måste ta ansvar”

Sjuksköterskebristen Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, har tillfört medel för att öka utbildningsplatserna inom bristyrken. Men flaskhalsen finns inom kommuner och regioner som inte tar ansvar för handledning. "13 av 21 regioner i Sverige styrs av högern och där har man i åratal prioriterat skattesänkningar", säger hon.
Johanna Palmström
22 feb 2021

Regeringen har tillfört medel för att bygga ut högskolan och riktat stöd för att öka utbildningsplatserna inom bristyrken. Hur många ytterligare platser vill regeringen ser på sjuksköterskeprogrammen?

– Det är det här som bristen på bristen på VFU-platser gör. Det är lätt att prioritera fler utbildningsplatser, men att säga ett bestämt antal för sjuksköterskeprogrammen är inte möjligt, säger Matilda Ernkrans.

– Lärosätena kan göra en del, men det går inte att komma ifrån att arbetsgivarna måste ta ansvar för att ge möjligheter till att vara handledare och att ta emot studenter. Det kan inte lärosätena lösa, det måste kommuner och regioner göra.

Regeringen har inte heller satt något mål för hur många sjuksköterskeplatser man vill se framöver. Men, i regeringens forskningsproposition som behandlas i riksdagen i vår finns ett förslag om att förändra styrningen av detta. Framöver vill regeringen att utbildningarna ska styras via antal studenter som examineras, och i det ingår att sätta upp lärosätesspecifika mål för antalet examina för exempelvis sjuksköterskeprogrammet.

– Det här är ett sätt att få ett starkare fokus. Den högre utbildningen behöver ta ett större ansvar för att studenterna tar examen, säger Matilda Ernkrans.

Vad gäller bristen på VFU-platser, som i nuläget hindrar sjuksköterskeprogrammen att trots högre söktryck ta in fler studenter, känner Matilda Ernkrans sig frustrerad.

”Flaskhals hos arbetsgivarna”

– Lärosätena gör ett jättejobb för att kunna ta in fler sjuksköterskestudenter. Men, flaskhalsen ligger ute hos arbetsgivarna och jag tycker inte att de tar sitt långsiktiga ansvar. Jag har stor förståelse för den särskilda situation som råder på grund av pandemin, men tyvärr har det här inte uppstått under pandemin, säger hon.

– Inte minst SKR behöver se till att man ute på arbetsplatserna ger möjligheter att ge studenter handledning.

13 av 21 regioner i Sverige styrs av högern

Utifrån framstår det som en ond cirkel där den pressade situationen i vården och bristen på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor gör det svårt att utbilda fler. Vad behöver hända för att åstadkomma förändring?

– Var och en av oss behöver fundera på vad vi ytterligare kan göra – med respekt för hur hårt belastad vården är under pandemin.

Men, enligt Ernkrans är det främst regionerna och kommunerna som behöver göra mer och ta sitt arbetsgivaransvar för kompetensförsörjningen.

– 13 av 21 regioner i Sverige styrs av högern och där har man i åratal prioriterat skattesänkningar, det tycker inte jag duger om vi vill ha världens bästa sjukvård, säger Matilda Ernkrans.

För några år sedan när sjuksköterskeprogrammen hade ett högre intag sjönk meritvärdena och genomströmningen blev lägre. Den föreslagna ändringen med examensmål tror Ernkrans ger högskolorna och universiteten större incitament för att även fler studenterna ska klara utbildningarna. Tillräckligt mycket lärarledd tid är också en förutsättning, samt att koppla forskning till utbildningarna.

– Det behövs forskning kopplad till utbildningar för att säkerställa hög kvalitet, säger Matilda Ernkrans.

Riksrevisionen: Öka genomströmningen istället

Regeringens omfattande satsningar på att bygga ut högskoleutbildningarna inom vissa bristyrken har inte givit önskat resultat. En förklaring är att problemet snarare har varit brist på sökande än på antalet utbildningsplatser.

Riksrevisionens granskning visar att regeringens satsningar inte har bidragit till någon avsevärd ökning av högskoleutbildade personer inom bristyrken. De uppsatta målen har inte nåtts ens till hälften, och i några fall hade de aktuella utbildningarna till och med färre antal nya studenter 2019 än innan uppdragen gavs.

En delförklaring är att utbyggnadsuppdragen i realiteten har haft små möjligheter att motverka de problem som ligger bakom situationen med för få utexaminerade inom vissa bristområden. Till exempel har flera av utbildningarna redan från början lockat få studenter, och det har varit brist på disputerade lärare och praktikplatser.

Riksrevisionen uppmanar till exempel regeringen att överväga att styra uppdragen mot att höja antalet studenter som går klart sina utbildningar, snarare än antalet utbildningsplatser.

Läs hela granskningen här.

+ Expandera

Johanna Palmström
22 feb 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan