Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Anmälde chef inom välfärden – blev utköpt för 16 månadslöner Ronja Svensson, som vi väljer att kalla henne, delar med sig av vad som hände när hon anmälde sin chef för kränkande särbehandling. Genrebild. Foto: Alexander Larsson Vierth/ TT

Anmälde chef inom välfärden – blev utköpt för 16 månadslöner

Mobbning på jobbet Så många som en av tio arbetstagare kan utsättas för kränkande behandling varje år och i hälften av mobbningsfallen är förövaren en chef. När Ronja Svensson anmälde sin chef inom Västra Götalandsregionen för kränkande särbehandling ledde det till att hon själv blev utköpt för 16 månadslöner.
23 maj 2018

Lagen mot mobbning är för svag, menar facken, och får medhåll av organisationspsykologen Stefan Blomberg som är specialist på mobbning inom arbetslivet.

Facken har under lång tid påpekat bristerna. Redan 2012 presenterade facket Vision ett eget lagförslag mot mobbning som lyftes i debatten, ett lagförslag som skulle möjliggöra för facket att driva ett skadeståndsärende mot arbetsgivaren i fall av mobbning.

I dag riskerar inte arbetsgivaren särskilt stora sanktioner om den utsätter någon för mobbning.

De fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco har också samstämmigt uppmanat politikerna att ta tag i frågan.

Samtidigt tycks utsattheten för mobbning öka. Enligt Arbetsmiljöverkets siffror har antalet anmälda arbetsskador som orsakats av kränkande särbehandling dubblerats sedan 2010, en ökning från 600 fall per år till cirka 1250 fall år 2016. År 2017 föll siffran dock tillbaka något till 1095 anmälda arbetsskador. Offentlig sektor är enligt statistiken mer utsatt än den privata sidan, med särskild hög andel anmälningar inom olika former av vård- och omsorg och polisväsende.

Ökar risk för arbetslöshet

Enligt organisationspsykologen Stefan Blomberg, känd från tv-programmet Morgans Mission, utsätts ungefär 10 procent av arbetsstyrkan för kränkande särbehandling på jobbet i Sverige varje år. För grov mobbning ligger siffran i stället på runt 2-3 procent per år.

Mobbningen innebär såväl stora samhällsekonomiska kostnader som individuella tragedier.

– I en norsk studie ökade risken för arbetslöshet fem gånger för de som utsatts för

Stefan Blomberg. Fotograf: Rickard Knutsson

mobbning, säger Stefan Blomberg till Arbetsvärlden.

Liksom facken vill ha se att lagen skärps.

– Jag förespråkar en skärpning av lagen på flera sätt som skulle innebära att mobbning hanteras mer som sexuella trakasserier. Då skulle mobbning kunna täckas av flera lagar: arbetsmiljölagen, arbetsrättslagstiftningen och brottslagstiftningen. I dag kan mobbning i vissa svåra fall bli ett domstolsärende som ett arbetsmiljöfall, säger Stefan Blomberg.

I ungefär vartannat fall är det en chef som mobbar, vilket gör det extra svårt för den som utsätts att kunna få upprättelse. I stället handlar arbetet mot mobbning ofta om förebyggande insatser.

– I dag riskerar inte arbetsgivaren särskilt stora sanktioner om den utsätter någon för mobbning. Däremot blir resultatet stora kostnader i form av personalflykt, konflikter och svårigheter att rekrytera, säger Stefan Blomberg.

Kände sig utsatt av chef

Ronja Svensson, som vi väljer att kalla henne, har delat med sig av sin berättelse. Hon jobbade som socionom inom den offentliga välfärden i Västra Götalandsregionen, VGR, när hon började känna sig utsatt av sin närmaste chef. Hennes historia illustrerar vilka svårigheter en anställd kan stöta på när de väljer att säga ifrån.

Det var under sommaren 2016 som hon accepterade vad hon såg som en ganska låg ingångslön. Avdelningen hade inte så stora resurser, fick hon höra på intervjun, men arbetet kändes viktigt och meningsfullt.

Så hon tackade ja, och trivdes bra på jobbet.

Men hon upplevde snart hur chefen var klickskapande och favoriserande. Vissa möttes av leenden, medan andra, som hon själv, ignorerades och fick sämre möjligheter att gå på utbildningar.

Det återspeglade sig också i lönesättningen.

När Ronja Svensson begärde ut lönelistor visade det sig att hon hade betydligt lägre lön än sina kollegor, även de med mindre erfarenhet och utbildning. Trots mastersexamen och fullgjord Steg 1-utbildning, som flera kollegor saknade, låg hennes lön flera tusenlappar under kollegornas. Löneskillnaderna var osakliga och kränkande, menade Ronja Svensson, som påtalade detta för enhetschefen.

Jag kände mig verkligen helt ensam, trots att jag vet att flera har slutat på enheten på grund av arbetsmiljön

Hon kände sig utfryst av enhetschefen, vilket föranledde att hon gjorde en anmälan om kränkande särbehandling. Det resulterade dock bara i att situationen förvärrades.

Hon berättar att verksamhetschefen genast tog parti för enhetschefen. På en arbetsplatsträff informerade verksamhetschefen personalen – alltså Ronjas kollegor – att hon hade ”fullt förtroende” för den anmälda enhetschefen, och informerade samtidigt om att en utredning skulle beställas.

Detta trots att riktlinjerna på arbetsplatsen slår fast att chefen och anmälaren tillsammans ska diskutera vad som bör återkopplas till arbetsgruppen för att förhindra ryktesspridning.

Och Ronja Svensson fick bud om att vara hemma med lön till dess utredningen var färdig.

– Att hon tog ställning för enhetschefen gjorde det i princip omöjligt att genomföra en utredning på ett objektivt sätt. Jag kände mig verkligen helt ensam, trots att jag vet att flera har slutat på enheten på grund av arbetsmiljön, säger Ronja Svensson.

Vanligt att chefer skyddar varandra

Stefan Blomberg känner igen situationen där den anmälda chefen får uppbackning av övriga chefer, men menar också att det är fel att föregripa utredningen genom att ta ställning.

– Det naturliga för andra chefer är att stötta den utpekade chefen, men det är viktigt att gå försiktigt fram så man inte tar ställning innan man har ett underlag. Har man tagit någons parti kan det vara svårt att backa från det senare, säger Stefan Blomberg till Arbetsvärlden.

Verksamhetschefen skickade också ut ett mejl till personalen där de som var intresserade av att delta i utredningen kunde anmäla intresse – via henne.

Är det lämpligt att en beställande chef som tagit parti tar emot intresseanmälningar från de medarbetare som vill delta i utredningen mot den anklagade chefen?

– Nej. Då blir chefen en ”gate keeper” och alla står i beroendeställning till henne. Om man vet att det man vill berätta går emot det chefen tagit ställning för vågar man kanske inte uttala sig, säger Stefan Blomberg.

Hur ska utredaren agera i en sådan situation?

– En sådan utredning ska avbrytas för att markera att förutsättningarna för att genomföra den på ett bra sätt inte finns. Man ska aldrig gå med på att göra en utredning där beställaren lägger sig i och försöker styra utredningen.

När Arbetsvärlden kontaktar utredaren håller hen inte med om att utredningen borde ha avbrutits för att chefen tog emot intresseanmälningar.

– Den färdiga utredningen blir en offentlig handling så uppgifterna om vem som har sagt vad blir tillgängliga ändå. Vågar man inte anmäla intresse till chefen så vågar man inte säga någonting i utredningen heller, säger utredaren till Arbetsvärlden.

Det är dock en sanning med modifikationer. När Arbetsvärlden begär ut utredningen så läggs locket på: Vi får besked om att handlingen omfattas av sekretess och inte får lämnas ut.

I stället hänvisas alla frågor till en HR-specialist.

Arbetsvärlden kontaktar enhetschefen och verksamhetschefen för att höra deras sida av saken. Men de vill vare sig kommentera den bakomliggande historien eller hanteringen av anmälan om kränkande särbehandling och den tillhörande utredningen. I stället hänvisas alla frågor till en HR-specialist.

Är det rimligt att beställande chef tar ställning redan innan en utredning är genomförd?

– Det får nog vara en bedömning från fall till fall, säger HR-specialisten till Arbetsvärlden.

Är det rimligt att beställande chef tar emot intresseanmälningar av de som vill delta i utredningen, om denne också tagit ställning inför personalgruppen?

– Jag kan inte säga om så har skett i det här fallet så jag kan inte kommentera det.

Ska anmälaren stängas av om den känner sig utsatt för kränkande särbehandling?

– Vad jag förstår så handlade det om att verksamhetschefen och anmälaren kom överens om att anmälaren skulle vara hemma med lön för sitt eget måendes skull. Det handlade alltså inte om en formell avstängning.

Vision har varit väldigt hjälpsamma i hela den här historien.

I början av året fick Ronja Svensson, understödd av sitt fackliga ombud på Vision, i stället ett erbjudande om att bli utköpt. Arbetsplatsen inom välfärden som tidigare alltså motiverat en låg lönesättning med knappa resurser skulle nu betala ut 16 månadslöner, knappt en halv miljon kronor.

Ronja Svensson tog erbjudandet och har i dag gått vidare till en ny arbetsgivare.

– Jag är väldigt glad att jag fick hjälp av facket. Vision har varit väldigt hjälpsamma i hela den här historien. Jag fick först erbjudande om 12 månadslöner men så sa mitt fackombud att det skulle vara 16, så det blev 16, säger Ronja Svensson.

Göteborgs-Posten rapporterade tidigare i år om ett annat fall där en kvinnlig anställd vid Göteborgs kommun blev utköpt för en årslön efter att hon känt sig mobbad på jobbet.

23 maj 2018
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Tanja 10 mar 2019:

    Det är, för mig, HELT obegripligt att vuxenmobbning vid våra svenska arbetsplatser tillåts fortgå utan skärpta lagkrav. Vi blir allt äldre, ska orka allt mer och arbeta allt högre upp i åldrarna och så finns det inget som helst skyddsnät för de utsatta..!! Skandalöst

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.