– Uppfattningen att kontorsarbetare sitter alldeles för mycket grundar sig i tidigare studier som byggt på självskattning. Men våra egna studier har visat att tiden i sittande är svår att uppskatta själv, säger Svend Erik Mathiassen som är professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle i ett pressmeddelande.
I ett forskningsprojekt, som finansieras av AFA Försäkring, har han och en kollega i stället sammanställt 26 internationella studier baserade på mätdata.
Drygt 2 800 personer har burit aktivitetsmätare under sina arbetsdagar.
Så mycket ska du röra dig varje dag
EU:s riktlinjer säger att en dag på jobbet ska innehålla 60 procent sittande, 30 procent stående och 10 procent gående.
Och för de som varit med i studierna visar gruppresultatet på 70-20-10. Det vill säga hyfsat nära riktlinjerna.
Men det gäller gruppen. På individnivå kan det varierar rejält. Någon sitter 30 procent av tiden. En annan 90.
Aktivitetsbaserade kontor löser inte stillasittande
Forskarna trodde att så kallade aktivitetsbaserade kontor, där man inte har en fast arbetsplats, skulle leda till mer rörelse på jobbet. Men så verkar det inte bli.
– Nej, aktivitetsbaserade kontor löser inte utan vidare problemen med mycket sittande. De anställda rör sig lite mera där än på vanliga cellkontor, men inte särskilt mycket, säger Svend Erik Mathiassen.
”Gå inte på individen”
En slutsats i studien är att de som rör sig väldigt lite behöver omfattande insatser. Som en helt annan byggnad, där man inte kommer undan att behöva röra sig.
– Man skall inte gå på individen och säga ”du måste träna”, utan främja rörelse i själva arbetet. Och gör man interventioner för dem som behöver det mest så blir det också bra för dem som inte behöver det lika mycket, säger Svend Erik Mathiassen.