I dag den 7 september höjs a-kassan. Före höjningen fick bara var tionde heltidsarbetslös 80 procent av sin tidigare inkomst i a-kasseersättning. Från och med nu är det nu 85 procent av ersättningstagarna som får det.
– Det är en väldigt stor skillnad, säger Melker Ödebrink, kanslichef på A-kassornas samorganisation (SO), som dock vill gå ännu längre och få en indexering av ersättningsnivån.
– Annars urholkas den snart igen, säger han.
Den 7 september höjs högsta dagpenningen i a-kassan från 680 till 910 kronor under de första 100 dagarna. Samtidigt höjs grundbeloppet från 320 till 365 kronor per dag. Från dag 101 sänks den högsta dagpenningen till 760 kronor. Efter 200 dagar sänks nivån till 70 procent (av 760 kronor) och efter 300 dagar till 65 procent (för dem som har barn under 18 år sker den sänkningen efter 450 dagar).
Arbetslöshetsersättningens nivåer
Påverkar inte dem med inkomstförsäkring
För dem som har en kompletterande inkomstförsäkring via facket blir skillnaden dock inte så stor (se annan artikel). Det som händer när dagpenningen höjs är att förbunden får lägre kostnader för inkomstförsäkringen. Samma effekt blir det för omställningsorganisationerna. Har man en inkomstförsäkring blir höjningen alltså något av ett nollsummespel för den enskilde – om inte de förbund som erbjuder inkomstförsäkring går in och förbättrar villkoren, vill säga.
Men enligt A-kassornas samorganisation är det bara knappt två av tio av dem som får a-kassa som också har en inkomstförsäkring.
– Det är inte svårt att försäkra grupper där risken för arbetslöshet är låg. Framför allt är det inom LO-yrken med risk för hög arbetslöshet som inkomstförsäkring saknas. Detta är ett osolidariskt system, eftersom inte alla har råd med en kompletterande försäkring. Man ska inte ha ett sämre skydd för att man tillhör en viss bransch, säger Melker Ödebrink.
Många saknar rätt till a-kassa
Ett annat och ännu större problem är de som inte ens har a-kassa. Av de 360 000 som var anmälda som arbetslösa i juni var det cirka 115 000 som inte fick någon ersättning alls. 150 000 var långtidsarbetslösa med aktivitetsstöd från Försäkringskassan och 95 000 uppbar a-kassa (av dem fick alltså uppskattningsvis 20 procent även kompletterande ersättning från sin inkomstförsäkring).
”Vi har många medlemmar som går mellan korta jobb och arbetslöshet och inte hinner kvalificera sig för a-kassa. De missgynnas av dagens sätt att räkna.”
– Det här måste man göra något åt. Vi har många medlemmar som går mellan korta jobb och arbetslöshet och inte hinner kvalificera sig för a-kassa. De missgynnas av dagens sätt att räkna. Detta måste ses över. Som det är nu måste tre av tio a-kassemedlemmar låna pengar för att klara sig när de blir arbetslösa, säger Melker Ödebrink.
Avvaktar med avgiftsförändringar
Hur kommer då medlemsavgifterna till a-kassorna att påverkas av att ersättningen höjs? De flesta a-kassor väljer att avvakta utvecklingen. IF Metalls a-kassa höjde avgiften med 10 kronor per månad den 1 september ”för att finansiera höjningen av taket”, medan Alfakassan i stället sänkte avgiften. Visions och Finans- och försäkringsbranschens a-kassor har ansökt om att få höja med 16 respektive 28 kronor per månad, men har fått avslag från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF). IAF:s bedömning är att de båda kassorna för närvarande har tillräckligt med kapital även utan en höjning. Visions a-kassa har överklagat beslutet till förvaltningsrätten.
Ett skäl till att höjningen av taket inte behöver slå igenom som en höjning av medlemsavgiften är att arbetslösheten och därmed antalet ersättningstagare minskar.
En annan effekt av a-kassehöjningen som Melker Ödebrink hoppas på är att medlemsökningen ska skjuta fart på allvar. Medlemskapet i a-kassorna har ökat så sakteliga sedan det stora tappet efter alliansregeringens tillträde 2006 då regelverket förändrades, utan att nå den tidigare nivån. Idag har a-kassorna drygt 3,5 miljoner medlemmar. 2007 var medlemstalet 3,8 miljoner.