Inga visstidsanställda får stanna. Den som slutar på eget bevåg, som går i pension eller får nytt jobb, ersätts i regel inte. Jämfört med förra årsskiftet har det blivit 700 färre tjänster på Försäkringskassan.
Samtidigt har myndigheten under senaste åren fått flera nya uppdrag, som att hantera el- och omställningsstudiestöd. Arbetsgivaren kunde ha agerat tidigare, anser ST:s ordförande Thomas Åding, men lägger till att det framför allt är politikens ansvar.
Pengarna går till bomber
– Det blir så när pengarna går till bomber och granater. När allt satsas där och inga skatter höjs får andra myndigheter bekosta det. Vi har haft en ansträngd ekonomi länge. Men när regeringen inte sköt till medel utan satsar allt på försvar och rättskedja och dessutom la till en 1-procentig nedskärning på alla andra myndigheter så blir inbromsningen för att komma i balans riktigt tuff.
Det var i höstens statsbudget som det stod klart att regeringen vill spara dryga 1,1 miljarder kronor på den statliga förvaltningen. Det innebär bland annat en neddragning på en procent för de flesta myndigheter, förutom försvar och de som som ryms inom rättskedjan.
Regeringen beviljade under hösten myndigheten anslagskrediter, så att Försäkringskassan på ett sätt kan låna utöver ramanslaget. Annars hade hundratals tillsvidareanställda också fått lämna myndigheten, enligt Thomas Åding.
Enligt myndigheten själv har under året samtidigt flera anställda gått upp i tid, eller kommit tillbaka från olika tjänstledigheter, så man har också blivit hundra flera årsarbetskrafter, det vill säga tjänster omvandlade till heltid.
Deppigare arbetsmiljö på Försäkringskassan
För Försäkringskassans del innebär det, utöver att inte behålla all personal, att man skär ned på sådant som resor, inga konferenser och minskat övertidsuttag.
För den som jobbar kvar innebär arbetet mer flexibilitet, att kanske behöva jobba med sådant man inte valt själv, säger Thomas Åding. Han jämför med hur det var under pandemin, som också var en kris som stresstestade Försäkringskassan.
– Det var tufft, många var sjuka, men då fanns en känsla av att vi klarar det här tillsammans. I dag är det mer deppigt, kafferumssnacket handlar mer om vad som ska hända med myndigheten och det egna jobbet.
”När är gränsen nådd?”
Utåt mot allmänheten har till exempel telefontiderna successivt kortats under hösten. Den första december genomfördes den senaste, och nu kan man endast nå myndigheten mellan 09.00 och 13.00 på vardagar. För att hinna med att handlägga ärenden.
– Frågan är när gränsen är nådd. Nu ligger vi nära gränsen för vad vi kan göra. Vi ska bedöma och betala ut ersättningar. Men sådant som inte ryms där kanske måste läggas åt sidan.
Vad leder till?
– Att man riskerar urholka förtroendet för Försäkringskassan, socialförsäkringssystemet och välfärdssamhället i sort. För man laborerar med folks tilltro, som bygger på att vi betalar skatt och arbetsgivaravgifter. Och äger vi till slut ännu mindre tillsammans urholkas ju demokratin, säger Thomas Åding.
Anna Tenje (M): Viktigt med budget i balans
När frågan om Försäkringskassans anslag debatterades i riksdagen tidigare i höstas sa socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) att hon har stort förtroende för myndigheten och sparprogrammet man nu är inne i.
– Vi har även en inflation som slår ganska hårt rätt in i hela Myndighetssverige. Nu när hushållen och företagen får bära ett tungt lass och kommunerna och regionerna gör sitt för att dra sitt strå till stacken och inte spä på inflationen ytterligare vore det väl väldigt konstigt om inte också den statliga sfären och vi från statens sida föregår med gott exempel? Då är det viktigt att göra ett gott jobb, jobba med effektiviseringar och se till att få en budget i balans, sa hon i debatten.