7000 jobb kan hotas när HVB-hem drar ned Många av de HVB för ensamkommande som öppnades förra året läggs nu ner. I Arvika har 50 anställda varslats. Foto: BÖRGE NILSSON/Textra

7000 jobb kan hotas när HVB-hem drar ned

Arbetsmarknad Sverige står inför en ny flyktingkris. Blir de inre gränskontrollerna kvar kommer uppskattningsvis 7000 jobb att försvinna i det som nyss var landets mest snabbväxande bransch, HVB för ensamkommande. Arvika kommun har redan varslat 50 av 107 anställda.
Börge Nilsson
21 okt 2016 | 05:01
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Hösten 2015 kämpade landets k­ommuner för att ordna fram boenden åt tiotusentals ensamkommande flyktingbarn och ungdomar.

I Arvika slet Dunja Begovic, enhetschef för HVB, LSS och fritidsgårdar, dygnet runt.

– Vi jobbade verkligen med hela vår själ. Det var så akut att vi kunde ha tio ungdomar på väg in medan vi försökte få tag på lokaler, sängar och personal, säger Dunja Begovic.

På fackförbundet Vision var telefonrådgivningen nerringd.

– Jag har aldrig sett maken till uppställning. Jag minns en som sa att vi fattar inte hur vi löser det — men vi löser det, berättar förbundets socialpolitiska strateg Kristina Folkesson.

Det får långt större konsekvenser för arbetsmarknaden än att Bert Karlsson lägger ner 40 av sina 44 boenden.

Dessutom fanns en extern hotbild. Lokaler som pekades ut som blivande HVB-hem sattes i brand runt om i landet.

Att snabbt hitta utbildad personal var omöjligt.

– Istället fick jag försöka bedöma samhällssyn, värdegrund och kulturell kompetens, säger Dunja Begovic som idag är verksamhetschef för den öppna fritidsverksamheten i Karlstads kommun.

Arvika kommun har avtal på 122 pojkar mellan 14 och 17 år.

Som mest arbetade 120 personer med HVB. I takt med att verksamheten växte fick den ny organisation och nya chefer. Idag leds den av integrationschefen Margareta Hedelin. Hon hade sett fram emot att fördjupa arbetet med integration i en fungerande organisation.

Arvika kommuns integrationschef Margareta Hedelin varslar nästan halva personalstyrkan på HVB. Foto: Börge Nilsson/Textra

Arvika kommuns integrationschef Margareta Hedelin varslar nästan halva personalstyrkan på HVB. Foto: Börge Nilsson/Textra

– Jag gick på semester lugn och nöjd i somras. Då kom beslutet att statsbidraget skulle sänkas.

Den nya nivån gäller från 1 juli 2017 och ger väsentligt lägre ersättning från staten.

– Vi fick börja räkna på vad det betydde för organisation och bemanning, säger Margareta Hedelin.

Den 1 september varslade kommunen om att 50 tjänster skulle bort. Den krympta organisationen ska förhandlas med facket med start den 25 oktober.

I den koncentreras HVB till tre större enheter, schemat förändras och personal med relevant utbildning prioriteras. I övrigt gäller turordningsreglerna.

– Det blir ’sist in först ut’, säger Margareta Hedelin.

Många kommuner har tecknat avtal med privata HVB-hem där platserna kostar mycket mer än statsbidraget. Arvika ville hellre bygga upp en egen organisation för att få kontroll över ekonomi och snabba svängningar.

– Att vi var så tidiga med att varsla beror dels på att vi råkade läsa om de nya ersättningsreglerna, dels att vi hade så många HVB-hem, säger Margareta Hedelin.

Om inget dramatiskt händer med flyktingströmmarna framöver måste, rent matematiskt, en rad kommuner och privata företag varsla. Kommer det inga nya barn så upphör HVB för ensamkommande när de yngsta har fyllt 18. I år räknar Migrationsverket med att det kommer 3 000 ensamkommande, mindre än en tiondel jämfört med 2015.

Det får långt större konsekvenser för arbetsmarknaden än att staten säger upp 50 000 platser i vanliga flyktingboenden eller att Bert Karlsson varslar 500 anställda när han lägger ner 40 av sina 44 boenden.

Ingen vet hur många som arbetar på HVB för ensamkommande, bara att det är många eftersom personaltätheten är hög. Arbetsvärldens bedömning är att 20 000 personer arbetar på HVB-hem (se faktaruta).

Kristina Folkesson på fackförbundet Vision har sett Arbetsvärldens beräkning och tror att den stämmer.

– Uppemot 20 000 anställda är nog en så korrekt gissning man kan göra, säger hon.

Det gäller verkligen att vi lyckas integrera de här pojkarna. Annars hamnar kostnaden i socialtjänstens budget framöver.

Även kommuner som köpt platser hos privata entreprenörer säger nu upp avtalen vilket leder till färre jobb där. En är Karlskrona.

– Vi försöker hitta egna lokaler för att driva det själva. Då får vi bättre kontroll på pengar och kvalitet, säger socialchef Claes Wiridén.

Ingen har ännu varslats hos de privata entreprenörer där Karlskrona sagt upp sina avtal. Men får de inga nya kontrakt så kommer det att ske.

Hur många arbetstillfällen som försvinner i hela landet är omöjligt att säga. Men blir det mellan vart fjärde och vartannat så handlar det om cirka 7000 jobb.

I Arvika förbereder Visions avdelningsordförande Anne-Lie Nilsson förhandlingarna om varslet av knappt halva personalstyrkan och den nya organisationen.

– Men det blir inte 50 som får gå. Många behövs på andra kommunala jobb, som skola eller vård och omsorg, säger Anne-Lie Nilsson.

Ett bra argument för henne i förhandlingarna är ekonomin. Under två år har kommunen gått 29 miljoner plus på HVB för ensamkommande. 2016 blir överskottet enligt prognos 24 miljoner kronor inklusive det tillfälliga statliga flyktingstöd som beslutades ifjol. 2015 gav det 5 miljoner, pengar som sugs in i kommunens vanliga budget.

– Men det gäller verkligen att vi lyckas integrera de här pojkarna. Annars hamnar kostnaden i socialtjänstens budget framöver, säger integrationschefen Margareta Hedelin.

Läs även: Peter kan varslas från jobbet på HVB-hem

7000 jobb hotas i HVB - så här har vi räknat

Ingen för statistik över hur många som arbetar på HVB för ensamkommande barn. Men Inspektionen för vård och omsorg (IVO) rapporterar antalet HVB-verksamheter. Enligt IVO fanns den 17 oktober i år 1 622 sådana i Sverige. I siffran ingår både privata företag och verksamheter som är kommunala eller drivs på entreprenad. Hemmen hade totalt 26 091 platser, eller 16,1 barn per HVB. Med en genomsnittlig bemanning av tre anställda på fyrskift ger det 12 personer per boende, alltså totalt 19 464 anställda. Enligt IVO fanns samtidigt 112 nystartade eller konverterade stödboenden med lägre bemaning. Beräknat på sex anställda per stödboende blir det ytterligare 672 personer, eller totalt 20 136. Verksamheterna kräver också samordnare, chefer, pedagoger, kökspersonal, vaktmästare och administratörer.

Uppskattningen stöds av att 19 875 tjänster som boendestödjare annonserats ut hos Arbetsförmedlingen mellan 1 september 2015 och 1 september 2016. Boendestödjare anställs ofta på HVB men kan också arbeta i andra verksamheter.

Under 2015 sökte 35 369 ensamkommande asyl i Sverige. Migrationsverkets prognos för 2016 är 3 000 ensamkommande. 2017 väntas 4 500 söka asyl här.

Från 1 juli 2017 sänks statsbidragen för ensamkommande på HVB med mer än en fjärdedel, från 1 900 till 1 350 kronor per dygn. Samtidigt flyttas fler över till stödboenden där statsbidraget är 750 kronor, alltså mindre än hälften.

Om mellan hälften och en fjärdedel av 20 000 tjänster på HVB försvinner så innebär det cirka 7000 förlorade jobb.

+ Expandera

Fotnot: Artikelförfattaren har under året själv vikarierat som integrationshandledare på ett HVB-hem i Arvika kommun. Vikariatet är avslutat.

Börge Nilsson
21 okt 2016 | 05:01
Om skribenten
/Textra

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev