Medlingsinstitutet, och nu Europafacket visar att kvinnors och mäns löner närmar sig varandra år för år, även om det är i mycket långsam takt. Sverige ligger i EU bland de länder som kanske får se en jämställd lönebildning under det här seklet, det vill säga år 2050 om samma takt fortsätter.
Men lagom till avtalsrörelsen kommer nu expertgruppen Lönelotsarna i samarbete med Sveriges kvinnolobby med en rapport som visar att utvecklingen har gått åt andra hållet, om man jämför lönerna för kvinnodominerade yrken med andra likvärdiga yrken på arbetsmarknaden.
Lönegapet har enligt rapporten ökat från 14 procent 2018 till 15 procent förra året. Det motsvarar nu en löneskillnad på 5 400 kronor i månaden, alltså nästan 65 000 kronor om året.
Det finns en dubbelmoral när det gäller jämställda löner
– Vi har i så många år talat om lika lön för lika arbete, och för likvärdigt arbete, men det senare tas aldrig på allvar, säger generalsekreteraren för Sveriges kvinnolobby Clara Berglund till Arbetsvärlden om möjliga orsaker.
– Lagstiftningen säger att vi inte ska sätta lön efter kön. Tar man det på allvar måste man jämföra också likvärdiga arbeten, och inte bara lika arbete. Men det finns en dubbelmoral när det gäller jämställda löner.
Har värderat över 300 yrken
Som källa använder Lönelotsarna – som har författat rapporten – samma grundstatistik från SCB som Medlingsinstitutet använder sig av i sina årliga rapporter. Men utöver det har man också arbetsvärderat nära 370 olika yrken och poängsatt dem utifrån graden av kunskap och färdigheter, ansvar, ansträngning samt arbetsförhållanden. Genom att jämföra likvärdiga yrken med varandra, i det här fallet kvinnodominerade yrken med andra som är antingen könsneutrala eller domineras av män, träder bilden fram av stora strukturella löneskillnader.
Enligt Lönelotsarna och Kvinnolobbyn skulle barnmorskornas löner i genomsnitt behöva höjas med 5 200 kronor i månaden för att nå upp till det likvärdiga yrket civilingenjör.
Arkivbild: Lise Åserud / NTB scanpix / TT
Det är tredje året som Lönelotsarna gör den här typen av rapport, och i år har man tittat närmare på vad som har hänt inom fyra stora kvinnodominerade yrken.
Jämförelserna visar att de strukturella löneskillnaderna ökar i stället för minskar. Mellan grundutbildade sjuksköterskor och övriga likvärdiga yrken har gapet ökat med 1 100 kronor i månaden, för grundskollärare har lönegapet ökat med 200 kronor och för förskollärare med 700 kronor.
För att höja lönerna i de kvinnodominerade bristyrkena till samma nivå som likvärdiga manliga bristyrken krävs ett påslag för exempelvis barnmorskor med 5 200 kronor, och för undersköterskor inom hemtjänst och äldreboende med 4 500 kronor.
Varken brist eller fler privata arbetsgivare hjälper
– Resultatet överraskade oss, berättar Kvinnolobbyns generalsekreterare Clara Berglund. Och kollar man på vissa yrken så har löneskillnaden vuxit ganska mycket jämfört med likvärdiga yrken. Trots satsningar som gjorts på senare år så räcker det inte.
En vanlig invändning mot att jämföra likvärdiga yrken med varandra är att det kan finnas andra faktorer som styr, som att det har varit stor brist på civilingenjörer, och att de har marknadslöner.
För kvinnor leder inte arbetskraftsbrist till högre lön
Men Clara Berglund menar att det inte längre stämmer.
– Före sommaren tittade vi särskilt på bristyrken, och där kan man se att för kvinnor leder inte arbetskraftsbrist till högre lön. Och exempelvis de lärare som jobbar i privatägda skolor har ännu lägre lön. Många inom hemtjänsten och på äldreboende arbetar i privata företag, men det hjälper inte.
– Undervärderingen av kvinnodominerade yrken är så stark. Det går tillbaka till det arbete som förr utförts av kvinnor obetalt, och har förts över till lönerna för betalt arbete.
Ser unik möjlighet i avtalsrörelsen
Att kraftigt höja lönerna för kanske en halv miljon människor kostar, det inser även Sveriges kvinnolobby.
– Men det finns flera faktorer som sammanfaller just nu. Det finns en unik möjlighet att utmana de strukturella skillnaderna, säger Clara Berglund. Nu har det gjorts stora satsningar på välfärden i budgeten för 2021, och efter pandemin finns förväntan både hos de som arbetar i de här yrkena och hos allmänheten att man ska få högre löner. Och det har parterna känt av.
Det finns ett stort engagemang hos både flera fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Men när det väl blir dags för förhandling glöms det bort
En tredje faktor, menar hon, kan vara att lågkonjunkturen just nu skulle kunna leda till att andra löner generellt inte ökar lika mycket som annars, och då ökar chansen ytterligare att minska lönegapet.
Hur väl tycker du att just parterna har lyckas jobba med frågan hittills?
– Vi har kontakt med parterna, och det finns ett stort engagemang hos både flera fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Men när det väl blir dags för förhandling glöms det bort. Så vi skulle vilja att man höll kvar i frågan, också när det är dags att förhandla.
Parterna följer ju Medlingsinstitutets årliga rapport om jämställda löner. De visar ju år efter år att det går åt rätt håll, om än långsamt. Hur ska man få parterna att titta på era siffror?
– Vi tycker att Medlingsinstitutet skulle få uppdraget att också jämföra mellan likvärdiga yrken. Men när vi har tagit upp det, säger de att de inte bara kan göra så, det är inte deras uppdrag.
Clara Berglund säger att Kvinnolobbyn vid flera tillfällen har föreslagit regeringen att ändra i Medlingsinstitutets regleringsbrev.
– Vi har framför det till flera jämställdhetsministrar, men inget har hänt hittills.