Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Unga stressas av kravet på att vara självgående Unga i arbetslivet upplever ett stort eget ansvar för arbetsförmågan, visar forskning. (Arkivbild) Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Unga stressas av kravet på att vara självgående

Arbetsmiljö Unga är osäkra på vad som förväntas av dem i arbetslivet och vad de ska klara av, men lägger samtidigt det största ansvaret för sin arbetsförmågan på sig själva. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
7 Apr 2017

Unga lägger ansvaret för sin arbetsförmåga på sig själva. De är osäkra både på vad som förväntas av dem och vad de ska klara av på jobbet. Från chefen möter de höga krav och förväntningar.

– För att behålla sin arbetsförmåga och undvika stress behöver de långa och grundliga introduktioner och gärna en mentor att anförtro sig åt.

Maria Boström vid Göteborgs universitet.

Det säger Maria Boström, ergonom vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg, som har skrivit en avhandling om unga vuxnas arbetsförmåga.

Krav att vara självgående är stressande

– De unga går ut i ett arbetsliv som lägger allt större ansvar på individen. I dag får man ta ansvar både för arbetsuppgifterna och när de ska utföras, men också för visioner och mål. Det blir stressande med krav på att vara självgående om man är ung och osäker, säger hon.

– De ska kanske hålla tills de är 70 år. Därför är arbetsförmågan viktig.

I avhandlingen har Maria Boström undersökt ungas egna erfarenheter och upplevelser av arbetsförmågan.

”Man kan undra varför de så tydligt lägger ansvaret på sig själva.”

Att ha arbetsförmåga innebar för dem själva att ha kunskap, färdigheter och arbetslivserfarenhet med sig in i arbetslivet. Arbetsförmåga innebar också att man var pigg och engagerad, och att arbetet upplevdes som meningsfullt. De ansåg också att de själva hade ansvar för att arbetsförmågan var på topp. De förväntade sig inte att andra skulle motivera eller engagera dem.

Arbetsförmåga

Arbetsförmågan mäts här med en metod där man skattar sin egen arbetsförmåga på en skala mellan 1 och 10, så kallad WAI-index.

+ Expandera
I den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar tydligt, både för återhämtningen och för att prioritera bland arbetsuppgifterna, om de är för många.

– Man kan undra varför de så tydligt lägger ansvaret på sig själva. Det tycks finnas en okunskap om arbetsgivarens skyldigheter och fackets inflytande. Risken finns att man lägger för stor börda på sig själv, tror Maria Boström.

Hygglig chef lyssnar och hjälper till

Ungas beskrivning av en hygglig chef är en som hjälper till, är respektfull och lyssnar. När klimatet är tillitsfullt ökar också deras arbetsförmåga, och det motsatta gör att arbetsförmågan minskar.

Med gott samarbete med kolleger som var lojala och om man hade roligt på jobbet och kunde lita på varandra, så ökade arbetsförmågan. När det fanns konflikter minskade den.

Andra positiva faktorer var återkoppling i arbetet av kunder, patienter eller elever, och utmanande och spännande arbete.

Även privatlivet hade betydelse för arbetsförmågan.

– Är det struligt hemma spiller det över på jobbet och arbetsförmågan, säger Maria Boström.

Utanför egen kontroll

Den fysiska miljön, som ventilationen, påverkar också, liksom när kommunikationen från ledningen är dålig och det inte finns vikarier när någon är sjuk.

– Erfarenheterna rimmar illa med hur de unga lägger ansvaret för arbetsförmågan på sig själva, säger hon.

De som upplevde att de hade fått bättre kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen hade förbättrat sin arbetsförmåga.

I en enkätstudie som ingår i avhandlingen har Maria Boström frågat om en förändring i arbetssituationen också förändrade arbetsförmågan bland en större grupp unga som var mellan 21 och 25 år. De som upplevde att de hade fått bättre kontroll över sitt arbete och bättre socialt stöd på arbetsplatsen hade förbättrat sin arbetsförmåga. Men om krav i arbetet påverkade privatlivet negativt, minskade arbetsförmågan.

Olika förutsättningar före familjebildning

För att undvika stress och ohälsa är möjligheter till återhämtning, både på jobbet och fritiden, avgörande. Även arbetsförmågan påverkas av återhämtningen.

– Unga män och kvinnor tycks ha olika förutsättningar på jobbet, eller privat, även innan de skaffat barn, säger Maria Boström.

En delstudie om möjligheter till återhämtning visade att ett varierat arbete gav unga män i åldern 18–29 år återhämtning och en utmärkt arbetsförmåga. Detsamma gällde de unga män med höga arbetskrav som själva kunde bestämma när de skulle utföra sina arbetsuppgifter. För kvinnor med höga krav i arbetet var det flexibla arbetstider som gav återhämtning och en utmärkt arbetsförmåga.

Behov av grundlig introduktion

Maria Boströms slutsatser är att för unga som kommer ut i arbetslivet måste introduktionsprogram och handledning vara både grundliga och pågå länge. Mentorskap är också viktigt – alltså att ha någon som man vågar anförtro brister och svagheter.

– Handledning räcker inte. En erfaren kollega som hjälp och stöd är viktigt.

Hennes avhandling visar också att för gruppen upp till 25 är inte hög lön det viktigaste, det är i stället att arbetet är utvecklande, och att man har trevliga kolleger och balans i livet.

– Där skiljer de sig från tidigare generationer, som lägger större vikt vid lönen, säger Maria Boström.

7 Apr 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.
News
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.