Svenska facken positiva till kritiserat handelsavtal

Frihandelsavtalet TTIP, Transatlantic Trade and Investment Patnership, har förhandlats mellan EU och USA sedan 2013. I andra europeiska länder har kritiken mot avtalet varit stark, bland annat har stora demonstrationer genomförts i både Tyskland och Storbritannien.

I Sverige har det dock fram till nyligen varit ganska tyst om avtalet. Nu höjs dock flera kritiska röster, bland annat från aktivistnätverket Skiftet (arvtagare till bloggen Alliansfritt Sverige), som i dagarna gått ut med en namninsamling mot TTIP. Den har i skrivande stund strax över 2 300 underskrifter.

Får för lite uppmärksamhet

– Det här är ju ett avtal som kommer att få mycket stor påverkan på Sverige, men som hittills inte har uppmärksammats speciellt mycket av svenska politiker. Därför vill vi uppmärksamma det, säger Anna Westberg från Skiftet.

Hon säger Skiftet dels är oroade för att amerikansk, svagare arbetslagstiftning ska kunna gälla i Europa, dels är de mycket kritiska till ISDS – den tvistlösningsmekanism som gör att investerare kan stämma stater för att politiska beslut påverkat företagets möjlighet att göra vinst i landet.

Gemensam facklig hållning till TTIP

Redan i början av 2014 skrev de tre svenska fackliga centralorganisationerna under en policy kring TTIP. I den förklarade de sig positiva till handelsavtalet i stort, men kritiserade en inkludering av just ISDS.

– Jag tror att skillnaden mellan vår hållning och våra europeiska kollegors inte är så stor som den verkar. De farhågor och invändningar vi har, delar vi egentligen. Vi brukar säga att vi här i Sverige säger ”Ja, men…” till det här avtalet, medan många ute i Europa i stället säger ”Nej, om inte…”, säger Anna Gustafsson, internationell sekreterare på TCO.

Arbetsrätten ska inte påverkas

Anna Gustafsson menar att fackens ingångsvinkel är att frihandel gynnar Sverige som är ett litet och exportberoende land. Det är dock väldigt viktigt att ordentliga hänsyn tas till skyddsregler för arbetstagare, särskilt med tanke på att USA inte skrivit under ILO:s kärnkonventioner.

– Regler om skydd för arbetstagare ska inte kunna anses vara handelshinder över huvud taget, och avtalet ska därmed inte kunna påverka dessa. Det är vår utgångspunkt, och det är en förutsättning för att det här handelsavtalet ska bli ett positivt handelsavtal, säger hon.

I sin policy skriver centralorganisationerna att de ställer sig emot en inkludering av ISDS, men att om ett sådant system ändå etableras ”är det ett absolut krav att det blir rättssäkert och öppet, inte inskränker staters demokratiska beslutsfattande eller inskränker partsautonomin och de fackliga rättigheterna”.

Kritiserar ISDS

Susanne Lindberg Elmgren, utredare på LO, förklarar den fackliga hållningen som att handelsavtalet vara eller icke vara inte ska hänga på huruvida en tvistlösningsmekanism inkluderas.

– Vi tycker inte att ISDS hör hemma i avtalet över huvud taget, riskerna med ett sådant system överväger fördelarna. Men det är en väldigt stor fråga och det är inte säkert att vi får igenom vår hållning. I så fall måste en sådan mekanism utformas rättssäkert.

– Personligen, ur ett LO-perspektiv, skulle jag kunna tänka mig att tvistlösningsmekanismen utformades så att det i stället för skiljedomare som väljs från fall till fall fanns en internationell domstol, liknande till exempel Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Dit skulle man kunna vända sig om det nationella rättsystemet inte var tillräckligt, säger Susanne Lindberg Elmgren.

LO har precis skickat in ett remissvar till EU-kommissionen gällande just ISDS, där de skrivit att de ställer sig mot att mekanismen inkluderas i TTIP. Kommissionen har fått ta emot 150 000 sådana remissvar, det högsta antalet svar någonsin.

– Just nu skulle jag säga att det viktigaste det här avtalet behöver är transparens. Insyn behövs från människor som har kunskap i till exempel arbetsrättslagstiftning och miljölagstiftning, och inte bara handelslagstiftning, säger Susanne Lindberg Elmgren.