En lång studie av effekterna av sextimmarsdagar genomfördes på 800 arbetstagare i offentlig sektor under 18 månader av Arbetslivsinstitutet. Det var under perioden 2005-2006. Den ambitiösa studien finansierades av staten för att undersöka eventuella hälsoeffekter av förkortad arbetstid. Men av de enorma mängderna data blev det bara en rapport innan Arbetslivsinstitutet lades ner. Den visade på oförändrade biologiska markörer, så som blodvärden, av arbetstidsförkortningen.
”Det jag har tittat på om stress och sömn visar att man sover bättre och stressar mindre.”
Men datan, som inkluderade detaljerade självskattningar och dagboksuppgifter, finns kvar. Helena Schiller, doktorand vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, har använt materialet över de 580 heltidsanställda som deltog i projektet – och resultatet av den nya studien visar på en bred förbättring av välmåendet hos arbetstagarna.
Hon tror att de biologiska markörerna var oförändrade på grund av att det var bra värden från början.
– Det jag har tittat på om stress och sömn visar att man sover bättre och stressar mindre. Mitt perspektiv är det här att man får mer tid för återhämtning. Och återhämtning behöver inte bara vara att man ligger och vilar utan man kan göra andra saker, säger Helena Schiller.
Flera olika yrken
I de 18 månaderna fick en skara på 354 heltidsanställda på 33 olika arbetsplatser i offentlig sektor, bland annat inom vård, skola och omsorg – men också i varierande yrken från parkeringsvakter till anställda på callcenter – genomgå det inte helt obehagliga experimentet att få arbetstiden förkortad med 25 procent. De anställda hade bibehållen lön och extra hjälp togs in på arbetsplatserna för att försökspersonernas arbetsbörda inte skulle bli större på grund av den minskade arbetstiden.
”Vi såg en positiv skillnad på alla, de sov bättre, sov 23 minuter längre på arbetsdagar, kände sig mindre stressade, mindre sömniga och upplevde mindre oro.”
Denna grupp jämfördes sedan mot en kontrollgrupp på 226 personer som arbetade på jämförbara – men andra – arbetsplatser.
– Man aktade sig för att ha kontrollgrupper på samma arbetsplatser för då kan det bli dålig stämning. Men man såg till att det var lika många sektorer, lika många kvinnor som män, det vill säga jämförbara grupper, säger Helena Schiller.
Breda positiva effekter
Vid jämförelsen visade det sig att de anställda som fick kortare arbetstid hade en positiv utveckling inom alla parametrar som forskarna tittade på: självskattad sömnkvalitet, sömnlängd, hur sömnig man varit under dagen, hur stressad man känt sig under dagen, hur mycket stress man känt innan man gått och lagt sig. Även upplevelsen av det utförda arbetets kvalitet blev bättre.
– Vi såg en positiv skillnad på alla, de sov bättre, sov 23 minuter längre på arbetsdagar, kände sig mindre stressade, mindre sömniga och upplevde mindre oro. De upplevde också mindre stress vid sömngående. Det enda som inte ändrades var sömnlängden under helgerna. Alla skillnader var statistiskt säkerställda gentemot kontrollgrupper.
Helena Schiller tror att arbetstidsförkortning kan vara något att prova för att få ner skenande sjuktal. Men det finns givetvis ett aber – kostnaden. I hennes data finns ingen information om vad arbetstidsförkortningen kostar rent ekonomiskt.
Däremot pågår ett försök på ett äldreboende i Göteborg där 80 undersköterskor sedan februari 2015 fått gå ner till sextimmarsdagar med bibehållen heltidslön – ett försök som följs med intresse av forskare som också räknar på det ekonomiska. Även här rapporteras om bättre mående och mindre stress – men kostnaderna för kommunen uppgår till flera miljoner på årsbasis.