Så ”förlorar” kvinnorna på jämställda löner

Industriavtalet 20 år Kvinnor får betala för jämställda löner med sämre villkor i kollektivavtalen, enligt Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal, som får medhåll av Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
Så ”förlorar” kvinnorna på jämställda löner
Fr v Sineva Ribeiro, ordförande på Vårdförbundet, och Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal. Foto: Ulf Huett och TT
15 Mar 2017
Dela artikeln

Industrin sätter sedan 20 år tillbaka normen i lönebildningen, något som varit bra för Kommunals medlemmar, enligt Lenita Granlund. Men brist på flexibilitet slår mot kvinnorna som inte kan få de löneökningar man behöver om man ska uppnå jämställda löner.

– Det är som att ha en tvångströja på sig, det går inte att andas. Man måste knäppa upp den något för att kunna göra förflyttningar. Man klär på oss något där det inte går att göra något, säger Lenita Granlund.

”Att glappet inte ökat de senaste åren är för att vi fått sälja saker i kollektivavtalen för att få ut mer i kronor.”

Hon tar upp satsningen på undersköterskorna i förra avtalsrörelsen som ett positivt exempel på det hon vill se mer av. Låser man sig för hårt till märket finns risken att löneglappet ökar mellan män och kvinnor, arbetare och tjänstemän.

Villkor i kollektivavtalen säljs ut

Minskningen av löneglappet i dag döljer en bister verklighet i form av sämre avtalsvillkor för kvinnor än män, enligt Lenita Granlund. Det är nämligen villkoren man fått köpslå med.

– Att glappet inte ökat de senaste åren är för att vi fått sälja saker i kollektivavtalen för att få ut mer i kronor. Det håller inte på sikt att försämra kollektivavtalen, för då blir det att mansdominerade kollektivavtal har bättre villkor än kvinnodominerade, säger hon.

– Det är så vi har klarat av det.

”Det räcker med att en av oss säljer någonting för att få lite mer lön så får vi alla den försämringen.”

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, håller med. Skuggsidan av det minskande löneglappet mellan könen är att villkoren i kvinnodominerade kollektivavtal urholkas.

– Ja, det ser man hos oss också. Samma arbetsgivare, alltså SKL, har både lärare, sjuksköterskor, undersköterskor, socialarbetare. Det räcker med att en av oss säljer någonting för att få lite mer lön så får vi alla den försämringen, säger Sinava Ribeiro, och fortsätter:

– Det vi fått höra förr är att vi fått fem veckors semester innan alla andra, men någonstans har de här villkoren ätits upp. Vi har lagstadgat vissa av de villkoren som vi haft men lönen har fortfarande inte hängt med. Det som händer nu är att många av förbunden inom välfärden säljer sina villkor för att få lite mer pengar i lön.

Läs mer: Lars Calmfors ser faror med allt striktare märke

Hon tar upp dygnet-runt-verksamhet som exempel och jämför med biltillverkaren Volvo.

– Jämför man deras treskift med vårt treskift så kan jag säga till SKL: får jag Volvos treskift så skriver jag på i dag, säger Sineva Ribeiro.

”Vi har fått nog av att ha en ojämnställd lön som bygger på en industrinorm.”

Så länge industrin får sätta normen för löneökningarna kommer kvinnodominerade yrken aldrig komma ikapp, enligt henne. Hon är heller inte säker på att industrimärket kommer vara kvar i framtiden.

– Jag ser att det i dag är helt andra verksamheter som växer och som gör att Sverige växer. Vi har fått nog av att ha en ojämnställd lön som bygger på en industrinorm, säger hon.

Dela artikeln

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Lars Calmfors ser faror med allt striktare märke

Industriavtalet 20 år I takt med att industrinormen följs allt mer strikt de senaste tio åren, har kritiken om försummade grupper och ojämställdhet vuxit. Arbetsvärlden pratar med professor Lars Calmfors om ett "snällare" märke.
4

Kvinnorna får större lönehöjningar än männen

Löneskillnader Kvinnor får över lag större lönehöjningar än medianen. Inom samtliga sektorer minskar löneglappet mellan kvinnor och män, enligt Medlingsinstitutets årsrapport. De oförklarade löneskillnaderna är borta om 21 år om trenden fortsätter.
22

Fackens krav i avtalsrörelsen: Stoppa stressen!

Avtal 2017 Tid för återhämtning, förkortad veckoarbetstid, minskad arbetsbörda. Mot bakgrund av sjukskrivningar, stress och det gränslösa arbetet är tiden och arbetsmiljön en central fråga för många av tjänstemännens fackförbund i avtalsrörelsen. Arbetsvärlden har pratat med flera av förbundens förhandlingschefer om tidens betydelse.
108

Mot jämställda löner — i snigeltakt

Löneglappet mellan kvinnor och män minskar i snigeltakt. Under fjolåret tjänade män i snitt 4 700 kronor mer i månaden, enligt statistik från Medlingsinstitutet.

Verktyg mot ojämställda löner ignoreras av många

Jämställda löner Lönekartläggning är ett effektivt sätt att minska löneskillnader mellan könen och höja kvinnors löner, visar en rapport från Unionen. Från 1 januari 2017 finns krav på arbetsgivarna att genomföra en årlig kartläggning.
84
Prenumerera på Arbetsvärldens veckonyhetsbrev
Copyright © Arbetsvärlden 2014 | Linnégatan 14
| 114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum Arbetsvärlden ges ut av TCO,
en partipolitiskt obunden centralorganisation för 14 olika fackförbund.
Tillsammans samlar TCO-förbunden nästan 1,3 miljoner medlemmar.