Lärarlönelyftet gick främst till grundskollärarna

Lärarlönelyftet Det blev grundskollärarna som i störst omfattning fick del av höstens lärarlönelyft. Det visar Skolverkets första uppföljning. Förskollärarna fick 6 procent av pengarna.
9 Mar 2017
Dela artikeln

Regeringen har vid olika tillfällen varit tydlig om att satsningen i första hand skulle riktas till grundskolan och gymnasiet även om det också är stor brist på förskollärare. När regeringen ville införa ett lärarlönelyft kritiserade bland andra Lärarförbundet att inte förskollärare och fritidspedagoger skulle ingå i satsningen. Det fick regeringen att ändra sig – förskollärare och fritidspedagoger togs med i lärarlönelyftet men det begränsades till 10 procent av de statliga pengarna.

Under hösten fördelades den första omgången av statsbidragen till Lärarlönelyftet, 1,5 miljarder kronor. Som Arbetsvärlden har rapporterat om här, har det varit mycket turbulent i vissa kommuner när pengarna skulle fördelas, och såväl Lärarförbundet som ansvarig minister har kritiserat tillvägagångssättet.

Nu kommer den första uppföljningen från Skolverket av hur fördelningen av lyftet blev. Den visar att 90 procent av anslaget, 1,4 miljarder, har fördelats och mer än 60 procent av det gick till grundskolan.

65 369 lärare och pedagoger har fått högre lön, i genomsnitt 2 594 kronor i månaden. 94 procent av de kommunala huvudmännen har ansökt om pengarna, mot 86 procent av de enskilda huvudmännen som var berättigade.

12 procent av alla berörda fick del av lyftet, och hälften av alla förstelärare.

Förskollärare och fritidspedagoger fick minst

Regeringen har vid olika tillfällen varit tydlig om att satsningen i första hand skulle riktas till grundskolan och gymnasiet, även om det också är stor brist på förskollärare. När regeringen ville införa ett lärarlönelyft kritiserade bland andra Lärarförbundet att inte förskollärare och fritidspedagoger skulle ingå i satsningen. Det fick regeringen att ändra sig – de togs med i lärarlönelyftet men det begränsades till 10 procent av de statliga pengarna.

Det visar sig att förskollärarnas och fritidspedagogernas andel blev ännu lägre, 8 procent (se diagrammet). Enligt Skolverket har reglerna för lärarlönelyftet gjort att små skolhuvudmän inte har kunnat ge förskola och fritidshem något lärarlönelyft alls.

Däremot är fördelningen mellan län samt lärarnas kön och ålder jämn eller representativ.

Dela artikeln

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.
Prenumerera på Arbetsvärldens veckonyhetsbrev
Copyright © Arbetsvärlden 2014 | Linnégatan 14
| 114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum Arbetsvärlden ges ut av TCO,
en partipolitiskt obunden centralorganisation för 14 olika fackförbund.
Tillsammans samlar TCO-förbunden nästan 1,3 miljoner medlemmar.