Handikapprörelsen oroas av sänkt åldersgräns för ”förtidspension”

Sjukersättning Förslaget från socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) att sänka åldersgränsen för hel sjukersättning till 19 år oroar nu flera handikapporganisationer. Det får inte bli ett sätt att gömma arbetslösheten bland unga med funktionsnedsättningar, är en reaktion.
Handikapprörelsen oroas av sänkt åldersgräns för ”förtidspension”
Socialförsäkringsminister Annika Strandhälls (S) besked att regeringen vill att även unga ska få permanent sjukersättning möts med oro. Foto: Marcus Ericsson/TT.
Text: Jonas Fredén
24 Mar 2016
Dela artikeln

– Spontant känner jag en viss oro för det här. Det får inte bli ett sätt att putsa arbetslöshetssiffrorna genom att få bort funktionshindrade från arbetsmarknaden, säger Lise Lidbäck, ordförande för Neuroförbundet, till Arbetsvärlden.

Det som numera heter hel sjuk- eller aktivitetsersättning kallades förtidspension fram till 2003. Nu vill Annika Strandhälls sänka åldersgränsen för när man kan få full ersättning, i praktiken förtidspension, från 30 till 19 år.

– Det handlar om att frigöra resurser för att ännu mer kunna fokusera på dem där det finns en potential kvar för att de ska kunna ta sig tillbaka till arbetsmarknaden, sade Annika Strandhäll till DN nyligen.

I dag omprövas ersättningsbeslut efter hand, även för personer med svåra funktionshinder.

– Det har nästan varit förnedrande. Det är bara ett slöseri med administration, förklarade Strandhäll i samma intervju.

Bättre att kunna jobba parallellt

Neuroförbundets ordförande Lise Lidbäck

Neuroförbundets ordförande Lise Lidbäck. Foto: Håkan Sjunnesson.

Men det lugnar inte Lise Lidbäck på Neuroförbundet, som stöder personer med neurologiska diagnoser. Hon skulle hellre se ett system med så kallad steglös avräkning, som gäller sedan 2008 för tusentals äldre sjukpensionärer.

Med det systemet kan man jobba och tjäna upp till 40 000 kronor om året. Tjänar man mer än så trappas sjukersättningen från staten ner – ett flexibelt system som borde gälla de yngre också, tycker Lise Lidbäck.

– Många unga med funktionsnedsättningar skulle kunna jobba i alla fall lite, men de hittar inga jobb. Där är det stora problemet. Men steglös avräkning ger en väg in på arbetsmarknaden. Man kan pröva sin arbetsförmåga utan att riskera att förlora sin ersättning. Det känns tryggt för många som aldrig annars skulle våga prova. Och det har en helt annan klang än förtidspension, säger hon.

Ser som motsägelsefull

Sjukersättning är en ersättning för människor mellan 30 och 64 år och ”som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid” på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning”, enligt Försäkringskassan.

– Uttrycket ”troligen aldrig kommer att kunna arbeta”, det är starkt! tycker Lise Lidbäck.

Att de förtidspensionerade enligt förslaget samtidigt förväntas kunna studera, tycker Lise Lidbäck är bra men samtidigt märkligt.

– Samtidigt som staten sätter en stämpel med ”arbetsoförmögen” i pannan på en ung person är man beredd på att den personen kan klara att studera, säger hon.

Det går inte ihop, tycker hon.

”Kan staten verkligen bedöma om en mycket ung person aldrig någonsin har någon arbetsförmåga? Det har man misslyckats med tidigare.”

Rasmus Isaksson är förbundsordförande för DHR, för personer med nedsatt rörelseförmåga.

Rasmus_Isaksson_1800x1192

Rasmus Isaksson, DHR.

– Jag har inget emot det ministern faktiskt säger. Men hur blir det i praktiken – kan staten verkligen bedöma om en mycket ung person aldrig någonsin har någon arbetsförmåga? Det har man misslyckats med tidigare.

– Risken är att det bara blir ett sätt att flytta personer med nedsatt rörelseförmåga till en annan budgetpost. Sådana tilltag har vi sett förut, så jag är tveksam. Men vi behöver nog se remissen innan vi har en klar uppfattning.

Aktivitetsersättningen som finns i dag är dock inte heller bra, anser han.

– Den är ett problem i sig: en falsk trygghet som avslutas när du fyller 30 och du är då i ett större utanförskap än du någonsin har varit.

Ser risk för inlåsning

Björn Häll Kellerman är ordförande för Unga rörelsehindrade.

– Risken är förstås att man stänger in unga utan att egentligen titta på deras behov, säger han.

Visst finns personer med funktionshinder som är så svåra att de faktiskt inte kan arbeta.

– Men risken finns att en sådan här åtgärd tillämpas alltför brett, säger Björn Häll Kellerman, som tycker att det är konstigt att regeringen varit upptagen med att minska utgifterna för personlig assistans men samtidigt anser sig ha råd med en ökning av kostnaderna för den nya förtidspensionen.

Berör 37 000 unga

I dag har cirka 37 000 personer aktivitetsersättning, en tidsbegränsad ersättning som går till unga mellan 19 och 29 år. Regeringens förslag om nya regler skulle kunna träda i kraft den 1 februari nästa år.

Text: Jonas Fredén
Dela artikeln

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.
Prenumerera på Arbetsvärldens veckonyhetsbrev
Copyright © Arbetsvärlden 2014 | Linnégatan 14
| 114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum Arbetsvärlden ges ut av TCO,
en partipolitiskt obunden centralorganisation för 14 olika fackförbund.
Tillsammans samlar TCO-förbunden nästan 1,3 miljoner medlemmar.