Frågan om flexpension hård nöt att knäcka

Avtal2016 Unionen är redo att strejka för att flexpension ska införas i avtalen med Almega. Arbetsgivarorganisationen föreslår en modell där pensionsavsättningen är valbar för den anställda, men det räcker inte, tycker Unionen.
16 Mar 2016
Dela artikeln

Flexpension har seglat upp till att bli en riktig stötesten i avtalsförhandlingarna på tjänstemannasidan, närmare bestämt Unionens och Sveriges Ingenjörers avtal med Almega. Redan hösten 2014 markerade Almega att flexpensionen skulle vara en dålig affär för Unionens medlemmar och de båda fackförbunden har signalerat att de är beredda att ta till konfliktvapen för att få igenom kravet. Men vad innebär flexpension och varför har det blivit en sådan symbolfråga?

Flexpension finns redan i många andra avtal, men kallas oftare för delpension. Modellen har två delar: extra pensionsavsättningar som tas från löneutrymmet och en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid de sista åren före pensionen, och då börja ta ut pension. Avsättningen är 0,5–0,6 procent av lönen i de befintliga avtalen.

Nicola Lewis, biträdande förhandlingschef på Unionen och förhandlingsledare för avtalet IT och telekom med Almega, säger att flexpensionen behövs eftersom den allmänna pensionen blir mer urholkad. För att få en tillräcklig pension kommer man att behöva jobba längre.
– Många tjänstemän säger också att de gärna vill jobba längre, men inte kommer att orka om de inte får gå ned i tid.

”Vi tror att högkvalificerade tjänstemän vill kunna välja själva.”

Anna-Karin Hatt, Almega.

Anna-Karin Hatt, Almega.

Anna-Karin Hatt, vd för Almega, förklarar att organisationen har arbetat mycket med frågan sedan senaste avtalsrörelsen.
– Det passar dåligt med en obligatorisk modell för tjänstebranschen. Men vi kan tänka oss att införa en modell där individen får avgöra om den vill ha mer i lön eller mer i pensionsavsättning. Vi tror att högkvalificerade tjänstemän vill kunna välja själva.

Men det förslaget avfärdar Nicola Lewis.
– Almegas förslag är en löneväxling. Om individen väljer år från år skapas inget bestående värde i det centrala kollektivavtalet.

När man i kollektiva förhandlingar avstår från en del av kostnadsutrymmet till förmån för ytterligare pensionsavsättningar finns värdet kvar även nästa år eller nästa förhandling. Så om man exempelvis avstår från 0,2 procent första året med flexpension, 0,3 procent det andra året och 0,2 procent år tre innebär det att avsättningen det året blir 0,7 procent, medan löneutrymmet inte krymper med mer än 0,2 procent. En individuell lösning för att få en extra avsättning på 0,7 procent skulle däremot kräva att individen avstod från 0,7 procent av sin lön. Nicola Lewis förklarar att man räknar på en kostnadsökningstakt som arbetsmarknaden klarar av.

– Tanken är inte att vi på Almegaområdet ska nå upp till 0,5 procent direkt första året, men det är inte klart vad vi kommer att yrka på.

Vad gäller frågan om Almegas inställning till den andra delen av flexpensionen, möjligheten att gå ned i tid de sista åren före pensionen, hänvisar Anna-Karin Hatt till de pågående förhandlingarna.
– Förhoppningen är att frågan ska kunna lösas vid förhandlingsbordet och då kommer också denna del att kunna lösas.

”En konflikt är alltid ett misslyckande.”

Unionen och Sveriges Ingenjörer har haft tre ”mobiliseringsmöten” där man förberett medlemmar på att det kan bli konflikt på Almegaområdet om inte flexpension kommer med i avtalet. Det skulle kunna bli en mycket kännbar strejk eftersom Unionen har över 100 000 medlemmar hos arbetsgivare inom Almega. Enligt Nicola Lewis är medlemmarna också beredda att strejka.
– Men en konflikt är alltid ett misslyckande.

Dela artikeln

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.
Prenumerera på Arbetsvärldens veckonyhetsbrev
Copyright © Arbetsvärlden 2014 | Linnégatan 14
| 114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum Arbetsvärlden ges ut av TCO,
en partipolitiskt obunden centralorganisation för 14 olika fackförbund.
Tillsammans samlar TCO-förbunden nästan 1,3 miljoner medlemmar.